Vi kan likna vårt liv där vi sitter uppflugna på en häst och ibland styr vi men ofta åker vi med utan att veta vart vi är på väg eller kan inte hoppa av. Hästen är vår vaneenergi, vanans makt som ständigt driver på oss och som vi sällan tänker på, som vi i princip upplever som omöjligt att ändra. Vi ligger ständigt i. Det har blivit en vana, regeln för vår vardag. Vi springer hela tiden, till och med i sömnen – den tid då v i borde vila och ladda kroppens batterier. Vi är vår egen värsta fiende, i konflikt med oss själva, och därför är det lätt att vi startar konflikter med andra.

När starka känslor rör sig inombords virvlar vi runt som torra löv. Vi har svårt att komma till ro. Många av oss försöker få stormen att bedarra genom att titta på tv eller tröstäta. Men stormen  ger sig inte, trots timmar framför tv:n. Och inte drar stormen förbi efter påsen med chips och burken med glass. Vi lovar dyrt och heligt att aldrig göra om det. Men det gör vi, gång på gång. Hur kommer det sig? Det beror på att vaneenergin driver på oss. Hur ska vi då kunna hejda denna virvelstorm? Hur ska vi bära oss åt för att tysta vår rädsla, vår förtvivlan, vår ilska, våra begär?

Vi måste lära oss stå stadiga som ekträd så att känslostormarna inte kan få oss att svaja så lätt. Vi måste lära oss konsten att sluta springa och i stället stanna upp. Vi måste göra halt så att vi tydligare kan se och ta hand om våra vaneenergier – oron, klandret, skulden och rädslan. Vi behöver koppla till den medvetna närvaron i nuet. Vi måste lära oss leva i mindfullness. Är man här och nu blir vi mer förstående, lyssnande, hittar glädjeämnen som annars göms bakom allt annat. Med den medvetna energin kan vi hindra vår vaneenergi att ta kommandot. Vi kan känna igen vanans energi så fort den dyker upp. När vi vet om den tappar vaneenergin sin energi och du kan fortsätta att vara i nuet. Chipsen blir kvar i skafferiet. Stormen drar förbi medan du ser på och andas in och ut. När vi lugnat ner oss, får vi en klarare blick för våra problem, ex viktproblem och kan bekräfta det utan att förneka det. Du kanske känner dig arg och less på din vikt men träng inte bort din ilska. Lär dig acceptera den, vänta ut känslan och sedan kan du släppa ilskan. När du känner dig lugnare, ser du också tydligare att du redan har kraften och redskapen för att åstadkomma förändring

 

Lycka till!